Jag fattar inte?
När man googlar på artros så får man svaret att enligt reumatiker förbundet är det en ledsjukdom.
Tittar man på 1177.se får man redan att man inte riktigt vet vad som orsakar sjukdomen.
Oavsett så benämns och kategoriseras artros som en reumatisk sjukdom.
Ok, så vem blir drabbad och vad är medicinen?
De stora grupperna som drabbas är följande enligt Capio Ortho Center i Stockholm:
Kopierat från deras hemsida:
”Artros förekommer främst hos kvinnor och äldre människor, men kan givetvis drabba alla. Artros uppstår till följd av slitage på leder som förekommit under en längre tid. Ålder är en vanlig orsak till att man får artros – men inte den enda. Lederna slits mer vid tung fysisk aktivitet och kroppsarbete. Av denna anledning kan man tydligt se att idrottare och fysiskt aktiva människor löper större risk att drabbas av artros med åren.
Övervikt och fetma är ytterligare en vanlig orsak till artros. Detta då lederna belastas allt tyngre, vilket innebär att de slits snabbare.”
Jag är noggrann med att hålla mig i min fil- jag jobbar med träning, rörelsemekanik och muskler så jag tar mer än gärna feedback från kunniga människor inom professionen om jag är ute och cyklar eller missat/inte förstått något!
Jag blir nämligen irriterad när läkare uttalar sig inom mitt område som de allt som oftast har väldigt lite koll på.
Så det är med den reservationen texten ska läsas.
Men tillbaka till artros- minsta gemensamma nämnaren i grupperna som beskrivs ovan är att de på något sätt överskridit vad deras muskler på den/de givna leden/lederna klarar av och tåler.
Idrottare som pressar sig förbi vad dem tål.
Övervikt, att bära runt på massa extra ”utrustning” kräver mer muskler och man tar mer stryk.
Tunga kroppsarbete tär på kroppen.
Kvinnor och äldre tenderar att ha mindre/klenar muskler givet hormoner och grad av allmän fysisk aktivitet.
Ensidigt arbete sliter obalanserat.
Och så vidare…
Det är sällan enbart en muskel som håller en skelettdelen på plats i leden (ta exempelvis axelleden hur många muskler som fäster på överarmsbenet eller på lårbenet i höften) så vad händer om en muskel av alla de som håller skelettet på plats blir inflammerad, överanvänd, utsatt för trauma så att den börjar fungera sämre? Det blir ungefär som när du klipper av en av trådarna på en marionettdocka, den funkar fortfarande men hänger annorlunda och vissa funktioner antingen försämras eller försvinner helt.
Skulle man kunna dra slutsatsen att benet i leden då kanske kommer att ligga och skava på brosket tills där inte är något eller iallafall väldigt lite glidyta kvar? Och skulle det då innebära att det bli ben mot ben och är det så smärtan uppstår?
Om det är så, kan jag hävda att det i många fall (inte alla) är mer en dysfunktion muskulärt snarare än en sjukdom!
Fortsätter man att läsa på alla de sidor jag nämnt ovan och många fler så är också medicinen (inte helt otippat enligt mitt resonemang ovan) just fysisk aktivitet.
Anledningen till texten är dels för att jag såg dokumentären ”Aldrig mer Elit” på SVT och blev för övrigt jävligt arg men det är en annan text (fy he***te vad det finns oansvariga, outbildad soptränare även på den högsta nivån) och dels för att jag under senare tiden jobbat med en del artros fall.
Tjejen i dokumentären hade som 20-åring artros i ryggenraden trots elit träning (eller kanske på grund av) och sin unga ålder och det säger i vart fall mig att många av artros fallen inte är sjukdom utan muskel problem. Och är det ett muskel problem då kan det också avhjälpas ganska effektivt. Kanske inte helt eftersom förslitningen redan uppstått och området är känsligt men genom bra analys både på musklerna men också mekaniskt till varför det blivit så, rätt träning för just det givna delar och sedan integrerat i större rörelser samt ett vettigt kontroll system så ska man kunna gå tillbaka till ett vettigt liv utan större begränsningar och utan allt för mycket smärta.
Tänk att vi syr tillbaka tråden på marionett dockan, då rättar dockan upp sig och återfår alla sina ursprungliga rörelser igen.
Med det sagt, så i hoppet om full funktion och avsevärt mindre smärta ligger massor av hårt arbete och dedikation men är du villig att jobba på det så finns hjälp!