Jag tror det var Napoleon som sa att ingen krigsplan tåler stridskontakt!
Vad menas med det?
Jo att det går att planera, fundera och förbereda men det kommer alltid finns en del saker som inte går att kontrollera och det är vad man gör då som spelar roll!
Jag hade min krigsplan klar sedan kom kriget…
Tanken vara att byta jobb för att bredda min verksamhet och framförallt ge den mer udd. Tanken var också att få mer tid till återhämtning när effektiviteten kunde förbättras genom tillgång till en större ”verktygslåda”. Barnen har blivit större samt att jag kommer ha tillgång till mer problemlösande faktorer som får arbetet att snurra lite smidigare så kommer jag att sova bättre, och ge mer fritid så den totala återhämtning skulle nu bli bättre och därmed bättre träningsresultat. Jag hade mot slutet på min tid på Sats, som jag var på väg att lämna för något annat, känt att benböj och marklyft kändes märkligt mycket i baksida lår samt att mina armbågar framförallt på vänster sida börjat leva ett eget liv i stående press samt att jag generellt inte fick upp de vikter jag ville. Jul/nyår 2020 hade precis passerat och min vana trogen hade jag lagt på mig några traditionella ”julkilon” men inget en liten striktare diet inte kunde fixa fram till sommaren, mitt år brukar se ut så.
Sedan blev absolut inget som jag tänkt!
Vad och hur är irrelevant, precis som i allas andras liv så ör det bara intressant att det skiter sig.
Jag tog en smäll ekonomiskt, de nya verktyg som jag räknat med i det nya konceptet fanns inte längre till hands, öskaret som funnits på Sats i form av nya medlemmar som fick prova PT träning som en del av sitt medlemskap var borta och det enda jag hade kvar var stress så det kom ur öronen.
Allt var inte helt kass jag fick en rejäl back up av Peter Modig och hans familj genom tillgång till deras gym på Evofilms (galet tacksam) och Henrik som gav mig lite juridiska råd och såg till att jag hade ryggen fri samt min väldigt mycket bättre hälft Michelle som alltid finns där och plockar upp mig när det behövs!
Så ny lokal, ny satsning inom loppet av 5 månader- man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke är insikt jag har med mig efter många år på Sats där man provade att göra just det.
Anmälde mig till MAT™️ utbildning för att jag ansåg att jag behövde det för att lösa en del problem jag upplevt både i egen träning och hos andra samt för att få ett ännu bättre helhetsperspektiv på träning och på mina klienters resultat, oavsett om det är idrottare eller för oss som är som folk är mest.
MAT™️ kostar som den smakar en ganska stor påse pengar och väldigt mycket tid.
Sagt och gjort…
I november var kroppen genominflammerad och sönder av all stress. Vikten jag gått upp förra julen hängde kvar (tillsammans med lite nytt sällskap), mitt höger ben hade dragit ihop sig så hårt att det var 2cm kortare än vänster, vilket omöjliggör all träning på två ben (dvs basen till all min träning), konstant huvudvärk, en tand som jävlades, svullen i huvudet så att jag såg lite ut som Ringaren i Notre Dame vissa morgnar. Samtidigt som tiden skulle räcka till befintligt arbete, hitta nya klienter, plugga, få ekonomin att gå ihop för företaget, familj och återhämtning. Då är det inte lätt att prioritera samtidigt som det är då det behövs som allra mest! Jag hade stora problem med att motivera mig till att avsätta tid för träning och det blev gärna mer mat på kvällen än planerat. Så här illa har det inte varit innan men jag har såklart haft svackor innan. I tidigare svackor har jag lärt mig att om man ”bara” hänger fast i processen så kommer man någonstans och det är starten.
Så vad behövde jag:
Enbens lyft pga olika längd på benen.
Låg tröskel till övriga baslyften (dvs låg vikt).
Stadig och linjär progression från låg vikt- var inte girig utan följa planen.
Koll på träningsvärk eftersom jag inte vill ha mer inflammation. Träningsvärk = ingen träning.
Korta pass, helst under 50min.
Testa att äta färre gånger men mycket mat i varje sittning.
MAT™️ helst en gång i veckan.
Specifik uppvärmning för mina problem område.
Minst två träningspass i veckan men planera för fyra.
Testade i december, gick inte- julen och mitt tredje praktiska prov i MAT™️ gjorde att jag prioriterad annat. Inte för att det inte fanns tid utan för att jag pallade inte (jag orkade men kunde inte förmå mig).
Dålig plan…mmm kanske…dålig kropp…absolut…ny plan…mja testa igen innan vi byter…
Efter nyår testade jag igen, gav det fyra veckor och funkar det inte då så ändrar jag. Sista veckan började jag få ihop det- stel, klen, inflammerad, ont, jävligt grinig, tänkte alldeles för mycket på vad jag har presterat innan.
Fortsatte fokusera på plugg och arbete men ändrade om lite i schemat så jag la mer tid på plugg på helgen och fick därmed lite mer tid till att träna i veckorna. Fick ihop 2 pass i veckan i snitt under februari och mars och började tappa lite i vikt. Tänkte mindre på var jag varit och mer på var jag var på väg. I april och maj blev snittet 3 pass per vecka och ytterligare en del trivselkilo försvann. Nu hade också den värsta inflammationen gått ner, MAT™️ på regelbunden basis gav resultat, det blev lättare att inte äta för mycket. Jag hade ork och tid till att börja justera träningen för att adressera en del av mina svaga länkar givet vad MAT™️ berättade. Nu är det juli och snart tre veckors semester- jag är fortfarande inte framme dvs på noll men jag har gått ifrån att ha ont över allt till ha lite problem med en axel och en höft, benen är fortfarande inte lika långa men det skiljer lite mindre än en halv centimeter snarare än 2cm. Mina enbenslyft både splitsquat och marklyft har gått från 30-40kg till att nu iallafall vara tre siffriga, bänken börjar närma sig 130kg så det fattas drygt 25kg till där jag var innan det här debaclet, övriga lyft har gått ungefär samma väg. Har något kilo till att gnugga av men jag behöver inte släcka ljuset när jag duschar längre. Och jag har klarat min examen och är som andra person i Norden certifierad muskel specialist för hela kroppen i MAT™️!
Så vad är då poängen med den här alldeles för långa texten? Jo, när det är du som sitter där jag satt i november- så kan jag förklara processen för dig, jag vet på ett ungefär vilka toppar och dalar du kommer ha, jag har förståelse och empati för din situation och kan justera därefter MEN FRAMFöRALLT vet jag hur kartan ser ut och det är mycket lättare att göra en lång hård resa när man vet vart man är på väg och vilka potentiella hinder som dyker upp längs vägen- än att gå utan riktning eller veta vart man är på väg! Man blir galen av att irra runt utan mål och medel och då ger man upp!
Det krävs att du själv gått igenom elden för att kunna leda andra genom den!